fredag 8 januari 2010


I dag har jag plockat undan det sista spåren av julen,kan inte låta bli att tänka på hur det var förr i tiden.
Trettondagen kallades "trettondagslen"tretton dagar efter denna dag skulle man kunna börja vårarbetet.Var det lenväder den dagen skulle 13 lenväder komma den vintern,var det yrväder denna dag skulle 13 yrvädersdagar komma.Trettondagen var en stor helg,lilla julafon kallades den dagen.
Lucia och trettondagen var de viktigaste helgerna under året,större än julafton.
Tjugondag Knut skulle det vara storkalas,lilla julen kallades denna dag,då kördes julen ut man hade sparat av juldrickat till denna dag,det var kalas och dans denna dag.
Tjugondagen togs också halmen som under julen täckt golven i stugan ut och gavs till djuren.
En bit av alla sorts bröd från julen hade sparats i en handduk,just denna dag tog husbonden detta bröd och gav till djuren,det gav lycka och välgång under året.
Under julhelgen arbetades det inte,bara djuren sköttes om men dagen efter tjugonda knut återgick allt till vardagen.
Hos mig är allt annorlunda,jag har inte sparat av juldrickat eller brödet,jag har inte haft golven täcka av halm,Nej,jag drar på elvärmen och eldar i kaminen,tar en repa med snabeldraken och åker till ICA när det tryter i vår kyl.

3 kommentarer:

  1. Så tokigt det kan bli,13 veckor ska det förstås vara

    SvaraRadera
  2. Oj vad du kan!? Hade inte minsta aning om sådana gamla traditioner, mer än att man städar ut julen 20:e Knut. Med alla gamla släktingar som "lever" i mitt huvud numera, så kanske man skulle behöva lära sig lite mer om hur de bodde/levde och deras traditioner, för att lära känna dem ännu bättre? Nu ser det ut som att många generationer på mammas sida bodde i Stockholm, men det var väl rena landsbygden där också, precis utan för stadskärnan, kan jag tänka mig? Hoppas du har haft en fin dag? Njut du av dina tulipaner och ha en fin kväll.
    Kramis! //Sussi

    SvaraRadera
  3. Hej Sussi jag älskar allt det gamla,läser historia när andra läser romaner,det känns som om jag kan leva mig in i deras vardag när jag läser,härligt!Kram

    SvaraRadera