Häromkvällen var Peter Johan och jag på rundvandring i skogen,jag måste lära mig att hitta bättre så jag törs ta lite längre utflykter när jag går ensam.
Det är så himla mysigt att gå på tur med Peter,han älskar verkligen skogen och kan berätta så mycket,om rågångar,myrstackar,stenar och träd ,ja han är verkligen kunnig på det området.
Man tycker att han borde vara mätt på skogen,han har i 30 år suttit i en skogsmaskin,men nej han är verkligen ett med skogen.
Vi gick till ett gamalt torp som kallas Idastugan.
Där bodde ida med sin gamla mor ,ända till livets slut.
Det var så fint,trasmatta på golvet,byrån på sin plats,porslin i skåpet,men litet o pluttigt.
Vi satt där o skrev i gästboken och jag kände mig lyrisk,som om ida när som helst skulle ta i dörrhandtaget och komma in.
Vi gick också till ett annat torp jag tror det hette kronastället,också ett jättefint litet ställe.
Men idastället var det nåt särskilt med där kommer jag nog att tillbringa mycket tid.
Jag ska ta med mig Helena ,Melinda och en fikakorg nästa gång vi går på tur.


Knepet är att se till att man inte dör i väntan på det goda livet



Ha det gött alla ni där ute